Stadstur

Det bidde en lite stadstur idag..

Har inte så väldigt mycket att tillföra, Vi försökte gå ifrån Victorora Square till en McGill. Det gick det var ingen lek, Kartan var något lätt missvisande.. Men endå farsinerande att man kunde gå så långt under jorden och ändå komma fram... Någontstans..

MoiP De Ecuador. Por favor

MoIP Humor....

*Suck*

Vad trött man kan bli.....................

När man tror man är ensam..

Jag Var bara tvungen att lägga upp denna bild,,
Så kan det bli när man ber någon att ta en bild,,


















Hur som helst.. Är på väg hem och skall paka min väska,,

Då upptäcker jag detta..
Vem har lämna kalsonger hos mig?

Vilken vecka! Det hela börja den 3 november...

Efter en rolig helg, kommer den långtråkiga måndag... Magnus har stuckit till jobbet och jag bestämmer mig för att har Lian hemma eftersom han är förkyld, börja chatta med Emma på skypen och lillen busar, jag springer efter honom och voilà! Jag ramlar över bordet och samtidigt försöker skydda Lian. Resultat, mitt första besök på den Kanadensiska sjukan (och vi klagar i Sverige). Tre och en halv timme senare och 640$ fattigare kommer jag hem med ett dåligt bandage på handen..
Onsdag, den 5 november 2008.
Bandaget höll inte så jag lever som vanligt, eller, försöker eftersom jag har ont. Dagen går som vanligt, Magnus på jobbet, Lian på dagis och jag hann träna lite grann. Iväg till skolan men på väg hem blir jag nästan träffad av ett ägg, (ETT JÄVLA ÄGG!). Som tur hann en tjej passera före mig dvs hon blev nästa offer.. (Jag kunde knappt tro på det som hände), iaf så passerade en polisbil och vi klagade. Fortsatte min hemväg och berättade det hela för Jon och Mange som på på varsin sida knappade på sina fruar (datorer menar jag) ;). Vad trött jag är, god natt!
Torsdag, den 6 november 2008.
Jag och lian är hemma utan att veta vad vi ska göra.. jag bestämmer mig för att gå ut med honom till Pepsi Forum (som har varit en hockey arena men idag är det bio, gym och bowling som gäller), för det är kallt ute och där kan han leka.. Lian är påklädd, jag oxå och på väg ut så händer det klassiska, jag måste på toa.. Lian skriker och jagh försöker skynda mig lite grann, jag spolar och JA översvämmning på toa.. Jag är så less på allt att jag bara stänger dörren efter mig, ta lillen och gå. När vi kommer hem så har det hunnit torka men jag städade iaf. :(
En vecka senare, idag är den 12 november 2008, efter ett återbesök på sjukan och snygga läkare sitter jag här med en gippsad hand. Behöver jag säga mera?

Hotell Döden på Hilton i Ecuador

Hilton Hotell i Quito Ecuador.

Detta är kanske och mest troligast detta det sämsta hotell jag nåååågonsin bott på. Det började redan i Söndags när jag kom och fick vänta ca 20minuter på att checka in. incheckningen tog ca 20 minuter då den största tiden tog dem att leta igenom högen med utskrivna bokningar,, Som de gjort för att spara tid,.
För vad heter jag igentligen? Oliveira? Persson? Oliveira De Macedo Persson?

Suck, Till slut fick jag mitt kort.. Rum 202, åker en sådan hiss som man måste stoppa i kortet för att komma någon vart.,. Kommer upp till våning 2, tar till höger och andra dörren efter ca 20m att gå..

Nyckel öppnar inte dörren.. Får vända på klacken och gå ner igen, Väntar ytterligare 10 minuter för att få hjälp, Killen mumlar något på spanska och ger mig 2 nycklar,,. Med dessa 2 nycklar tar jag mig inte ens upp i hissen.

Tillbaka till Receptionen, efter 5 minuter är jag åter på väg till hissen,.,. Klarar den kommer fram till dörren,. Drar kortet 1 gång 2 och slutligen 3:e går dörren upp.. I alla fall en ½ dm. Dörren är låst från insidan. Hur som helst,, Nu bor jag i 302 och behövde inte dela rum med han på 202.

I morse vaknade jag klockan 5, Det var ljust och 30 grader varmt i rummet.. Jag orkar inte ens berätta.. (försökte dessutom tidrapportera 1½ timma i morse.. När det äntligen fungerarde,, Fanns inte spara knappen)

Nu till denna kväll, kommer till hotellet halv 11 och tretti,, Ser receptionen och suckar lite. är trött och vill bara gå och lägga mig. Min nyckel fungerar inte i hissen, Jag går till receptionen, Säger min nyckel fungerar inte och jag bor i 302. på nolltid får jag nyckeln kommer in i hissen trycker in nyckeln och vipps hamnade jag på våning 4. Svär lite och trycker ner mig till våning 3.
Nyckeln passar inte i dörren. Ner till Receptionen får en ny nyckel efter många om och män och förklaringen att jag sade att jag bodde i 402 i stället för 302. *suck*

In i hissen,, Stoppar i kortet,, Och vipps hamnade jag på våning 2. Jag kan inte förstå vad jag har gjort detta hotell förnågot ont., Så ner nytt kort och upp igen.. Och äntligen på mitt rum, Tyvärr stod elementen på så det var närmare 30 grader i rummet och termostaten gick i bitar när jag skulle stänga av den. Men av vart den i alla fall..

Jag önskade att jag kunde lägga upp en bild på något som jag skulle vilja visa,,
Jag börjar också förstå varför israeliten tycker att jag alltid ser glaset halv fullt..
Jag tror nämligen att det är den faaan som dricker ur det,, ;)

God natt.. För nu är jag trött på riktig,,

Ecuador, Det börjar bli kallt i Helvetet.."

Trot om ni vill, Men jag är faktiskt i Ecuador, är här och skall hjälpa tystis och snackis från Kanada.. Ena snackar så jag håller på bli galen och den andra är tyst så jag håller på bli galen.

Snackis verkar vara en obotlig optimist som hela tiden snackar om det halvfulla glaset så man kan inte annat än att bli törstig. Hela min vakna tid idag har jag tillbringat i denna Datahall och konstaterat att vi är på ruta ett. Skall man tro snackis så är de snart klar. Vi har haft 2 Ecuador killar som dragit ström hela dagen.. och när jag frågade när det skulle vara klart.. Så var svaret enkelt mañana.. Jag i min enfald har tror att det betyder i morgon.. Men i själva verket betyder det.. "-När det börjar bli kallt i Helvetet.."

Hasta la vista!

Halloween Del 2

Värt att nämna kanske var att Jon plockade med sig ett gäng ost ätande Mexicanare.